Frågedatum: 2021-04-23
RELIS database 2021; id.nr. 801, LUPP
E-post: lupp.su@vgregion.se
Tlf: 031-342 85 65
www.svelic.se
LUPP
E-post: lupp.su@vgregion.se
Tlf: 031-342 85 65
www.svelic.se
Utredningen som riktar sig till hälso- och sjukvårdspersonal, har utformats utefter tillgänglig litteratur och resurser vid tidpunkten för utredning. Innehållet i utredningen uppdateras inte. Hälso- och sjukvårdspersonal är ansvarig för hur de använder informationen vid rådgivning eller behandling av patienter.
Frågedatum: 2021-04-23 RELIS database 2021; id.nr. 801, LUPP


Risken vid extravasal administrering av en kaliumlösning med koncentration 100 mmol/L?

Fråga: Risken vid extravasal administrering av kaliumlösningen med koncentration 0,1 mol/L (100 mmol/L)? Blir det en alltför hyperosmolär lösning för att ge i perifert kärl?

Svar: Sammanfattning
För att minimera risken för allvarliga infusionsrelaterade komplikationer, så som allvarliga kärlskador, tromboflebiter och vävnadsskador/vävnadsnekros vid extravasering rekommenderas tillsats av 20 till 40 mmol kalium i EN liter NaCl 0,9% och maximal infusionhastighet med 10 mmol/timme/kalium i perifer ven upp till 40 mmol kalium per behandlingstillfälle.

Utredning
I vetenskaplig litteratur hittade vi olika rekommendationer beträffande administrering av kaliuminfusion i perifer ven.

Enligt Micromedex är 20 till 30 mEq (1 mEq =1 mmol kalium) av kalium i varje liter av intravenös vätska generellt tillräckligt för att upprätthålla kaliumkoncetration i serum mellan 4 och 5 mEq/L (1). Om serumkoncentration av kalium är över 2,5 mEq/L, infusionshastighet borde vara 10 mmol/timme av upp till 40 mmol kalium per liter vätska. Man specificerar dock inte infart (1).

UpToDate ger en initial rekommendation att tillsätta 20 till 40 mmol kalium till EN liter intravenös vätska (natriumkloridlösning) om serumkalium ligger lägre än 3,3 mmol/L och ge den med 20 till 40 mmol kalium/timme samt kontrollera serumkalium koncentration varje eller varannan timma tills kalium stiger över 3,3 mmol/L; 20 till 30 mmol kalium bör tillsättas till EN liter intravenös vätska om serumkalium ligger mellan 3,3 och 5,2 mmol/L. Om infusionshastighet överstiger 10 mmol/timme av kalium, man rekommenderar en infusion via CVK och kontinuerlig hjärtövervakning (2).

Kaliumsalter som brukar adderas till intravenösa lösningar har den samma osmotiska effekten som natriumsalter. Isoton koksaltlösning (9 mg/ml) har 308 mOsmol/L osmolalitet. En tillsats av 40 mmol av kaliumklorid till 1 liter NaCl 0,9 % skulle generera 80 mOsmol/L osmolalitet och resultera i cirka 388 mOsmol/L slutlig osmolalitet (2). Mer koncentrerade lösningar med högre osmolalitet är avsedda för administrering via central ven. Om kaliumkoncentration överstiger 0,1 mEq/ml (i.e. >100 mmol/L), fungerar kalium som ”vesikant” och risk för nekrotiska vävnadsskador blir större (2).

Enligt Medicinescomplete ges en lösning som innehåller över 30 mmol/L kalium via den största tillgängliga venen på grund av risk för tromboflebit (3). På grund av hög osmolalitet och låg pH är risken för vävnadsskada större vid användning av mer koncentrerade kaliumlösningar (3). Kaliumlösningar tillhör gruppen av ”vesikanter” som ger vävnadsskador relaterade till högre/hög osmolaritet (4). Svårighetsgrad av vävnadsskador vid extravasering beror på typ, koncentration, mängd och infusionshastighet av administrerad agent (3).

I den svenska databasen Janusmed skriver man: ”Kaliumklorid intravenöst ska ges med droppräknare. Om symptom och/eller måttlig/uttalad hypokalemi, ge infusion Addex-Kaliumklorid 60 - 80 mmol som tillsats till NaCl 9 mg/ml, 1000 ml på 6 - 8 timmar. Maximalt ges 10 mmol KCl/timme i perifer nål. Lösningen är kärlretande” (5).

En fallrapport beskriver utveckling av allvarlig vävnadsskada hos en kvinna som fick 3 timmars infusion av KCl 10 % 10 mEq/L i perifer ven under operation i narkos och behövde tre månader för att tillfriskna (6). Ytterligare fallrapport beskriver utveckling av vävnadsnekros vid extravasal administrering av kaliumlösning (7). I WHOs biverkningsdatabas Vigibase påträffats 53 kalium-relaterade rapporter med extravasering och hud- och vävnadsskador/nekros som rapporterade biverkningar (8).

Referenser:
  1. Drug Consult - MICROMEDEX [Internet]. [citerad 24 mars 2021]. Tillgänglig vid: https://www.micromedexsolutions.com/micromedex2/librarian/ssl/true/CS/129C2A/ND_PR/evidencexpert/ND_P/evidencexpert/DUPLICATIONSHIELDSYNC/FC18EC/ND_PG/evidencexpert/ND_B/evidencexpert/ND_AppProduct/evidencexpert/ND_T/evidencexpert/PFActionId/evidencexpert.IntermediateToDocumentLink?docId=1219&contentSetId=50
  2. [UpToDate], Irl B Hirsch and Michael Emmett. Diabetic ketoacidosis and hyperosmolar hyperglycemic state in adults: Treatment. I: David M Nathan and Jean E Mulder, redaktör. UpToDate [Internet]. Waltham (MA): UpToDate; 2015 [citerad 29 mars 2021]. Tillgänglig vid: www.uptodate.com
  3. MedicinesComplete — CONTENT > Injectable Drugs Guide > Drug: Potassium chloride [Internet]. [citerad 29 mars 2021]. Tillgänglig vid: https://www.medicinescomplete.com/#/content/idg/p28-mn0001?hspl=Potassium%20chloride
  4. Ong J, Van Gerpen R. Recommendations for Management of Noncytotoxic Vesicant Extravasations. Journal of Infusion Nursing. december 2020;43(6):319–43.
  5. Hypokalemi [Internet]. [citerad 24 mars 2021]. Tillgänglig vid: https://janusinfo.se/behandling/akutinternmedicin/elektrolytrubbningarsyrabasochvatskebalans/elektrolytrubbningarsyrabasochvatskebalans/hypokalemi.5.1ea9f2b5161097babdcb1fd.html
  6. Richa FC, Chalhoub VR, El-Hage CF, Yazbeck PH. Severe skin extravasation injury following intravenous injection of potassium chloride. Saudi J Anaesth. 2019;13(4):397–8.
  7. Williams HP. Accidental subcutaneous infiltration of potassium chloride solution causing necrosis. Br Med J (Clin Res Ed). 22 december 1984;289(6460):1742.
  8. WHO:s internationella biverkningsdatabas Vigibase [Internet]. Uppsala: Uppsala Monitoring Centre; [citerad 22 mars 2021]. Tillgänglig vid: https://www.who-umc.org/vigibase/vigilyze/