Frågedatum: 2025-01-02
RELIS database 2025; id.nr. 1410, LUPP
E-post: [email protected]
Tlf: 031-342 85 65
www.svelic.se
Utredningen som riktar sig till hälso- och sjukvårdspersonal, har utformats utefter tillgänglig litteratur och resurser vid tidpunkten för utredning. Innehållet i utredningen uppdateras inte. Hälso- och sjukvårdspersonal är ansvarig för hur de använder informationen vid rådgivning eller behandling av patienter.


Finasterid och manisk episod



Fråga: Finns det några fallrapporter där mani och/eller psykotiska symtom kunnat associeras med behandling med finasterid? I FASS anges humörsvängningar som en möjlig biverkan av finasterid men det verkar mest handla om depressiva symtom.

Sammanfattning: Vi finner inget stöd i publicerade kliniska studier eller fallrapporter för ett samband mellan mani och/eller psykotiska symtom och behandling med finasterid. I det aktuella fallet föreligger ett visst tidssamband mellan behandling med finasterid och manisk episod men vår bedömning är att andra utlösande faktorer i första hand bör misstänkas.

Om fallet inte redan är anmält vore vi tacksamma om ni rapporterar in det till Läkemedelsverket via elektronisk blankett på Läkemedelverkets hemsida (www.lakemedelsverket.se).

Svar:
Utredning
Finasterid
Finasterid är en 5-alfa-reduktashämmare som minskar omvandlingen av testosteron till det mer potenta androgenet dihydrotestosteron. Finasterid (5 mg) godkändes 1992 för behandling av benign prostatahyperplasi (BPH) och ett par år senare, i en lägre dos (1 mg), för behandling av androgen alopeci (AGA) (1).

Biverkningar
I produktresumén till finasterid anges vad gäller psykiska störningar depression som en mindre vanlig biverkning som drabbar mellan en av hundra och en av tusen behandlade patienter medan ångest anges som en biverkning utan känd frekvens. Vidare anges att depression, som biverkning av finasterid, identifierades först efter godkännandet av läkemedlet; incidensen i de randomiserade kliniska prövningarna skiljde sig inte mellan finasterid och placebo (1). Kunskapskällan Lexi-Drugs Multinational anger att ångest och depression rapporterats efter marknadsföring av preparatet (2) medan referensverket Meyler´s Side Effects of Drugs inte anger några biverkningar från centrala nervsystemet (3).

Under de senaste två årtionden har ett tillstånd, post-finasteridsyndrom (PFS), med kvarstående sexuella, neurologiska, fysiska och/eller mentala symtom hos patienter tidigare behandlade med finasterid börjat att diskuteras, framför allt inom patientgemenskaper online men vetenskapliga publikationer och oro från forskare och kliniker har under de senaste åren ökat. De neurologiska och mentala symtomen innefattar bland annat ångest och depression men även självskadebeteende, känslomässig avtrubbning och anhedoni samt insomni (4). De vetenskapliga studier som utvärderat PFS är små och av låg kvalitet med metodproblem. Större, högkvalitativa befolkningsbaserade studier inte har kunnat replikera resultaten (5–7) vilket gör ämnet kontroversiellt.

Vid litteratursökning i PubMed med sökorden ”finasteride” eller ”5alpha reductase inhibitor” i kombination med endera ”mania”, ”hypomania”, ”bipolar (disorder)” eller ”psychotic (symptoms)” återfinner vi inga publicerade kliniska studier eller fallrapporter (8).

Vid sökning i Världshälsoorganisationens biverkningsdatabas VigiBase, som bygger på spontanrapportering av misstänkta biverkningar från olika rapportörkategorier, både vårdprofession och allmänhet, återfinns totalt 99 inrapporterade fall av maniska och bipolära humörstörningar samt psykotiska störningar för finasterid (9). Enligt databasens statistiska analysverktyg var det förväntade antalet rapporter 48 fall och ett samband skulle enligt verktyget kunna föreligga. Att analysverktyget indikerar möjligt samband betyder inte att ett orsakssamband mellan läkemedel och biverkning är bekräftat. Det bör beaktas att det i många fall föreligger polyfarmaci i de fall som rapporterats in till Vigibase, samt att rapporterna är av varierande kvalitet. Av de totalt 99 inrapporterade fallen av maniska och bipolära humörstörningar samt psykotiska störningar för finasterid angavs ålder i en tredjedel, varav endast tre berörde personer 65 år eller äldre. Dessa tre fall var inrapporterade från dels vårdprofession dels allmänhet och innehöll mycket sparsamt med information. Behandlingstiden med finasterid var dokumenterad i de tre fallen, och varierade från 12 dagar till fyra år. Symtomen gick i regress vid utsättning av finasterid, i de två fall där detta angavs (9).

Bedömning
För hjälp i diagnostiken vid misstänkta biverkningar är tidsaspekten viktig (10). Utifrån beskrivet förlopp finns ett visst tidssamband. Idiosynkratiska, så kallade typ B-biverkningar uppstår vanligen mellan någon vecka och ett par månaders behandling, men reaktionen kan komma både tidigare och betydligt senare. I de fall reaktionen upphör när läkemedelsbehandlingen seponeras, så kallad positiv dechallenge, kan ett orsakssamband finnas, men det är inte något bevis. Om reaktionen upphört efter utsättning och sedan återkommer om läkemedlet sätts in igen, så kallad positiv rechallenge, talar det däremot starkt för ett orsakssamband och att det handlar om en läkemedelsbiverkning (10).

Referenser:
  1. Accord Healthcare AB. Finasteride Accord (finasterid), Produktresumé (SPC) [Internet]. Uppsala: Läkemedelsverket; 28 oktober 2022 [citerad 27 december 2024]; Tillgänglig vid: https://www.fass.se
  2. Lexicomp® Online. Finasteride [Internet]. Lexi-Drugs Multinational. Waltham, MA, USA: UpToDate, Inc.; 23 november 2024 [citerad 27 december 2024]; Tillgänglig vid: https://online.lexi.com
  3. Aronson JK, redaktör. Meyler’s Side Effects of Drugs: An Encyclopedia of Adverse Reactions and Interactions [Internet]. 16:e uppl. Amsterdam: Elsevier Science; 2016 [citerad 30 december 2024]; Tillgänglig vid: https://www.clinicalkey.com/
  4. The Post-Finasteride Syndrome Foundation – Dedicated to supporting research and finding treatments for PFS patients worldwide. [Internet]. [citerad 27 december 2024]; Tillgänglig vid: https://www.pfsfoundation.org/
  5. McVary KT. Medical treatment of benign prostatic hyperplasia. I: Law K, redaktör. UpToDate [Internet]. UpToDate, Waltham, MA; [citerad 27 december 2024]; Tillgänglig vid: https://www.uptodate.com
  6. Baas WR, Butcher MJ, Lwin A, Holland B, Herberts M, Clemons J, m.fl. A Review of the FAERS Data on 5-Alpha Reductase Inhibitors: Implications for Postfinasteride Syndrome. Urology. oktober 2018;120:143–9.
  7. Lyakhovitsky A, Amichai B, Galili E, Cohen A, Kridin K, Segal Z, m.fl. The risk of psychiatric disorders in finasteride users with benign prostatic hyperplasia and androgenetic alopecia: A population-based case–control study. Australasian Journal of Dermatology. 2024;65(8):621–9.
  8. PubMed [Internet]. PubMed. [citerad 30 december 2024]; Tillgänglig vid: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/
  9. WHO:s internationella biverkningsdatabas Vigibase [Internet]. Uppsala: Uppsala Monitoring Centre; [citerad 27 december 2024]; Tillgänglig vid: https://www.who-umc.org/vigibase/vigilyze/
  10. Biverkningar av läkemedel [Internet]. [citerad 27 december 2024]; Tillgänglig vid: https://lakemedelsboken.se/generella-kapitel/biverkningar-av-lakemedel/