Frågedatum: 2021-06-16
RELIS database 2021; id.nr. 817, LUPP
www.svelic.se

Utredningen som riktar sig till hälso- och sjukvårdspersonal, har utformats utefter tillgänglig litteratur och resurser vid tidpunkten för utredning. Innehållet i utredningen uppdateras inte. Hälso- och sjukvårdspersonal är ansvarig för hur de använder informationen vid rådgivning eller behandling av patienter.


Effekt av cisordinol och haldol



Fråga: Hur stor är den antipsykotiska effekten av zuklopentixol (Cisordinol) jämfört med haloperidol (Haldol)?

Svar: Frågan besvarades av LUPP 2021-05-24
Sammanfattning
Storleken på den antipsykotiska effekten av zuklopentixol jämfört är osäker då endast små randomiserade studier genomförts. I en nätverksmetaanalys av effekten av antipsykotika per os kunde ingen statistiskt signifikant skillnad i effekt mellan zuklopentixol och haloperidol detekteras; den genomsnittliga doseringen av haloperidol och zuklopentixol var i inkluderade studier 13,14 mg respektive 44,06 mg.

Utredning
I en meta-analys från 2019 jämfördes effekt och biverkningsfrekvens hos 32 olika antipsykotiska läkemedel vid peroral administrering. Effekt utvärderades i de inkluderade studierna med skattningsskalor såsom PANSS (”Positive and Negative Symtom Scale”) och BPRS (”Brief Psychiatric Rating Scale”). Effektstorleken, mätt som standardiserad genomsnittlig skillnad i påverkan på nämnda skalor, beräknades dels utifrån en kombination av direkta och indirekta jämförelser och dels utifrån endast direkta jämförelser (1).

Både haloperidol och zuklopentixol uppvisade bättre effekt än placebo. Sammantaget identifierade författarna studier som sammanlagt inkluderade 4400 deltagare som behandlats med haloperidol och 178 deltagare som behandlats med zuklopentixol. Effektstorleken vid behandling med zuklopentixol jämfört med placebo beräknades till – 0,51 (95 % konfidensintervall: –0,75; –0,27) och effektstorleken vid behandling med haloperidol jämfört med placebo beräknades till –0,47 (95 % konfidensintervall: –0,53; –0,41)).

Ingen statistiskt signifikant skillnad i effektstorlek kunde detekteras vid direkt eller indirekt jämförelse mellan haloperidol och zuklopentixol. När både direkta och indirekta jämförelser inkluderades beräknades effektstorleken vid behandling med zuklopentixol jämfört med haloperidol till –0,04 (95 % konfidensintervall: – 0,28; 0,20). När endast studier som direkt jämfört haloperidol och zuklopentixol inkluderades (fem studier) beräknades effektstorleken till - 0,11 (95 % konfidensintervall: –0,50; 0,27).

Den genomsnittliga dosen haloperidol och zuklopentixol i samtliga inkluderade studier var 13,14 mg respektive 44,06 mg. Följande genomsnittliga dosering användes i inkluderade studier som jämförde haloperidol och zuklopentixol: Heikkilä med flera, 1981, 10 mg haloperidol och 40 mg zuklopentixol; Lublin med flera, 1991, 6,2 mg haloperidol och 16,5 mg zuklopentixol; Brook med flera, 1998, 10 mg haloperidol och 25 mg zuklopentixol; Heikkilä 1992, 10,3 mg haloperidol och 33,5 mg zuklopentixol; (1–5). I meta-analysen inkluderades också en direkt jämförande studie där information om genomsnittlig dosering saknas: Lamure med flera, 2003 (1,6).

Två meta-analyser har indikerat att effekten av ett flertal antipsykotiska läkemedel når en platå eller avtar vid höga doser (1,7). Baserat på en studie uppskattade Leucht med flera att 95 % av den akuta antipsykotiska effekten av haloperidol i genomsnitt uppnåddes vid en dosering på 6,3 mg per dag (1).

Vi har inte identifierat någon studie som studerat optimal dos av zuklopentixol. I ett konsensusdokument från 2010 tillfrågades 43 experter från 18 länder om vilken dos av olika antipsykotika de bedömde motsvarade en dygnsdos av 20 mg olanzapin. Utifrån svaren skattade de indirekt att en dosering på 10 mg haloperidol per os motsvarar 50 mg zuklopentixol per os, en injektion av 5 mg haloperidollaktat motsvarar injektion av 50 mg zuklopentixolacetat; och att injektion av 150 mg haloperidoldodekanoat var fjärde vecka motsvarar injektion av 200 mg zuklopentixoldodekanoat varannan vecka (8).

Referenser:
  1. Leucht S, Crippa A, Siafis S, Patel MX, Orsini N, Davis JM. Dose-Response Meta-Analysis of Antipsychotic Drugs for Acute Schizophrenia. AJP. 16 december 2019;177(4):342–53.
  2. Heikkilä L, Laitinen J, Vartiainen H. Cis(Z)-clopenthixol and haloperidol in chronic schizophrenic patients--a double-blind clinical multicentre investigation. Acta Psychiatr Scand Suppl. 1981;294:30–8.
  3. Lublin H, Gerlach J, Hagert U, Meidahl B, Mølbjerg C, Pedersen V, m.fl. Zuclopenthixol, a combined dopamine D1/D2 antagonist, versus haloperidol, a dopamine D2 antagonist, in tardive dyskinesia. Eur Neuropsychopharmacol. december 1991;1(4):541–8.
  4. Heikkilä L, Eliander H, Vartiainen H, Turunen M, Pedersen V. Zuclopenthixol and haloperidol in patients with acute psychotic states. A double-blind, multi-centre study. Curr Med Res Opin. 1992;12(9):594–603.
  5. Brook S, Berk M, Selemani S, Kolloori J, Nzo I. A randomized controlled double blind study of zuclopenthixol acetate compared to haloperidol in acute psychosis. Human Psychopharmacology: Clinical and Experimental. 1998;13(1):17–20.
  6. Lamure M, Toumi M, Chabannes J, Dansette G, Benyaya J, Hansen K. Zuclopenthixol versus haloperidol: An observational randomised pharmacoeconomic evaluation of patients with chronic schizophrenia exhibiting acute psychosis. International Journal of Psychiatry in Clinical Practice. 2003;7(3):177–85.
  7. Davis JM, Chen N. Dose Response and Dose Equivalence of Antipsychotics. Journal of Clinical Psychopharmacology. april 2004;24(2):192–208.
  8. Gardner DM, Murphy AL, O’Donnell H, Centorrino F, Baldessarini RJ. International Consensus Study of Antipsychotic Dosing. AJP. 01 juni 2010;167(6):686–93.