Frågedatum: 2020-06-17
RELIS database 2020; id.nr. 1317, ELINOR
www.svelic.se
Utredningen som riktar sig till hälso- och sjukvårdspersonal, har utformats utefter tillgänglig litteratur och resurser vid tidpunkten för utredning. Innehållet i utredningen uppdateras inte. Hälso- och sjukvårdspersonal är ansvarig för hur de använder informationen vid rådgivning eller behandling av patienter.


Skillnad mellan desloratadin och loratadin vid behandling av allergi hos gravida?



Fråga: Varför skiljer sig vissa behandlingsriktlinjer åt mellan antihistaminerna desloratadin och loratadin vid behandling av allergi hos gravida då de rimligen har likvärdig verkningsmekanism?

Sammanfattning: Bakgrunden för olikheter i behandlingsriktlinjerna för antihistaminerna desloratadin och loratadin under graviditet är troligen en större och längre klinisk erfarenhet av användning av loratadin. Desloratadin är en biologiskt aktiv huvudmetabolit av loratadin och exponeringen för desloratadin är ungefär densamma vid en rekommenderad dos av loratadin på 10 mg jämfört med en dos av desloratadin på 5 mg, varför säkerheten vid behandling med desloratadin under graviditet inte torde avvika från säkerheten vid användning av modersubstansen loratadin. Säkerheten vid användning av loratadin och desloratadin vid allergibesvär hos gravida bedöms därför som likvärdig och det finns inga uppgifter om att användning av dessa antihistaminer skulle kunna öka risken för fosterskador jämfört med icke-exponerade gravida kvinnor.

KONSULTERADE KÄLLOR: Region Västerbottens terapirekommendationer 2020, Pubmed, Janusinfo fosterpåverkan, FASS, UpToDate.

Svar: Allergiska besvär och behandling med antihistminer är vanligt förekommande under graviditet (1). För behandling av allergiska symtom rekommenderas främst andra generationens orala antihistaminer (loratadin, desloratadin, cetirizin). Lokala riktlinjer inom mödravården i Västerbotten förespråkar loratadin som förstahandsval.

Desloratadin är den aktiva metaboliten av loratadin och in vivo-data tyder på att desloratadin är 2,5-4 gånger mer potent (20-40 gånger enligt in vitro-data) som histamin1-receptorantagonist än loratadin, men att verkningsmekanismen i princip är den samma (2). Desloratadin har dessutom en högre biotillgänglighet än loratadin. Skillnaden i potens och biotillgänglighet återspeglas i lägre rekommenderade doser för desloratadin jämfört med loratadin.

Loratadin genomgår en snabb första-passage-metabolism i levern via olika CYP-enzymer och desloratadin bildas från loratadin efter avspaltning av en etylkarbamatgrupp. Desloratadin är en biologiskt aktiv huvudmetabolit av loratadin och patienter som intar loratadin exponeras följaktligen även för desloratadin. I kliniska studier resulterade oralt intag av en 10 mg dos loratadin i ungefär samma Cmax- och AUC-värden för desloratadin som ett direkt intag av en 5 mg dos av desloratadin (3-5). Exponeringen för desloratadin är alltså ungefär densamma vid intag av en loratadindos på 10 mg som vid intag av en desloratadindos på 5 mg.

FASS, som utges av Läkemedelsindustriföreningens Service AB, LIF, rekommenderar att ej använda desloratadin under graviditet om inte absolut nödvändigt (9). FASS-texten baseras på godkänd produktresumé som i sin tur oftast bygger på företagens registreringsstudier, medan andra källor så som Janusinfo och Terapirekommendationerna även väger in registerdata så som information från svenska medicinska födelseregistret. Skillnaden i rekommendationerna kan delvis också förklaras av att det finns mångårig etablerad klinisk erfarenhet av användning av loratadin där det inte visats någon ökad missbildningsrisk i samband med exponering under graviditeten.

I februari 2020 publicerades en stor registerstudie från Danmark som bekräftar att behandling med desloratadin inte medför ökad missbildningsrisk jämfört med loratadin (10). Denna kohortstudie inkluderade 1 287 668 gravida kvinnor mellan 2001-2016 från olika nationella register i Danmark. Ingen signifikant skillnad i antalet vanliga missbildningar, spontana aborter, prematura födslar eller dödfödda kunde observeras mellan loratadin och desloratadin. Liksom vid all läkemedelsbehandling under graviditet bör dock fördelar och eventuella risker alltid vägas mot varandra.

Referenser:
  1. Terapirekommendationer 2020. Läkemedelskommittén, Region Västerbotten. Hämtat 2020-05-08.
  2. Devillier P, Roche N and Faisy C. Clinical Pharmacokinetics and Pharmacodynamics of Desloratadine, Fexofenadine and Levocetirizine A Comparative Review. Clin Pharmacokinet. 2008;47(4):217-230.
  3. Carr RA, Edmonds A, Shi H, Locke CS, Gustavson LE, Craft JC, Harris SI, Palmer R. Steady-state pharmacokinetics and electrocardiographic pharmacodynamics of clarithromycin and loratadine after individual or concomitant administration. Antimicrob Agents Chemother. 1998 May;42(5):1176-80.
  4. Affrime M, Gupta S, Banfield C, Cohen A. A pharmacokinetic profile of desloratadine in healthy adults, including elderly. Clin Pharmacokinet. 2002;41 Suppl 1:13-9.
  5. Clarinex (desloratadine) tablets. https://accessdata.fda.gov/drugsatfda_docs/label(2002/21363lbl.pdf. schering-plough research institute. Uppdaterad 2002-08-02, hämtat 2020-05-29.
  6. Loratadin och desloratadin, Janusmed fosterpåverkan. Janusinfo, Region Stockholm. Uppdaterat 2019-02-27, hämtat 2019-05-07. Hämtat från http://www.janusinfo.se
  7. Schatz M, P. Monografi. In: UpToDate. http://www.uptodate.com/ Uppdaterat: 2019-12-16.
  8. Loratadin ABECE (loratadin). ABECE. Fass.se. Läkemedelsindustriföreningen, LIF. Uppdaterat 2019-04-07. Hämtat från: http://www.fass.se
  9. Desloratadin ABECE (desloratadin). ABECE. Fass.se. Läkemedelsindustriföreningen, LIF. Uppdaterat 2019-04-01. Hämtat från: http://www.fass.se
  10. Andersson NW, Poulsen HE, Andersen JT. Desloratadine Use During Pregnancy and Risk of Adverse Fetal Outcomes: A Nationwide Cohort Study. J Allergy Clin Immunol Pract. 2020;8(5):1598-1605.