Evidens för aluminiumklorid som blodstillande medel?

Fråga: Aluminiumklorid används ibland som blodstillande medel vid hudbiopsier. Vad finns det för evidens för detta användningsområde, vilken koncentration av aluminium rekommenderas, vilken är den lägsta koncentration som förväntas ha effekt och finns det någon risk för biverkningar?

Sammanfattning: Evidensen för blodstillande användande av aluminiumklorid är svag, och rekommenderad koncentration enligt en översikt från 2008 är 20–40%. Ingen information om lägsta möjliga koncentration med kvarvarande effekt har kunnat hittas. Möjliga biverkningar är smärtsamma parestesier eller vävnadsirritation vid applikationsområdet, samt fördröjd vävnadsreepitelisering vid överdriven applicering.

Svar: Vid genomsökning i databaser som Micromedex (1) och Uptodate (2) har det inte funnits information om evidens för läkemedlet i dess hemostatiska användning, men Uptodate anger Lumicain som produktexempel för blodstillande användning – dosering och koncentration finns dock enbart angiven för preparaten med användningsområde hyperhidrosis, inte hemostas. Användning anges specifikt för nagelblödning och råder att man ska låta packning mättad med Lumicain kvarstå i nagelräfflan i 48 timmar.

En översikt från 2008 (3) går igenom topikala agens för hemostas och noterar avseende aluminiumklorid att dess fördel i relation till andra blodstillande medel vid hudbiopsi är att det inte medför risk för en permanent tatuering efteråt. Det förbereds i koncentrationer om 20–40% i vatten, alkohol, eter eller glycerol, alternativt så kommer det i formen av en blodstillande penna. Aluminiumklorid appliceras med en applikator med bomullstopp och orsakar ett litet koagulationslager ovan det applicerade området, något som tros ske genom dess hydrolys till väteklorid (HCl), vilket sannolikt orsakar vävnadskoagulation, vasokonstriktion eller aktivering av den yttre koagulationsprocessen. Biverkningar uppges kunna vara smärtsamma parestesier eller vävnadsirritation, och överdriven applicering kan fördröja vävnadsreepitelisering.

En majoritet av de studier och översikter som hittas vid litteratursökning avser användning av aluminiumklorid i samband med dental kirurgi. En systematisk översikt från 2016 (4) som går igenom hemostatiska agens vid apikal kirurgi, inklusive aluminiumklorid, drog slutsatsen att det saknas evidens avseende dennas effektivitet och konstaterar att ytterligare studier behövs.

En randomiserad studie från 2019 (5) som jämför aluminiumklorid med elektrokauterisering vid periapikal dental kirurgi med 60 deltagare (30 per grupp) visade total blödningskontroll i 24 patienter (80%) och lindrig intermittent blödning i 6 patienter (20%) i aluminiumkloridgruppen. Aluminiumklorid hade en signifikant effekt avseende total blödningskontroll.

1. “Aluminium Chloride” Micromedex® (electronic version). Merative, Ann Arbor, Michigan, USA. Available at http://www.micromedexsolutions.com/
2. “Aluminum chloride hexahydrate: Drug information” [www.] via https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/
3. Palm MD, Altman JS. Topical hemostatic agents: a review. Dermatol Surg. 2008 Apr;34(4):431-45. doi: 10.1111/j.1524-4725.2007.34090.x. Epub 2008 Jan 31. PMID: 18248471.
4. Clé-Ovejero A, Valmaseda-Castellón E. Haemostatic agents in apical surgery. A systematic review. Med Oral Patol Oral Cir Bucal. 2016 Sep 1;21(5):e652-7. doi: 10.4317/medoral.21109. PMID: 27475689; PMCID: PMC5005106.
5. Peñarrocha-Oltra D, Menéndez-Nieto I, Cervera-Ballester J, Maestre-Ferrín L, Peñarrocha-Diago M, Peñarrocha-Diago M. Aluminum Chloride versus Electrocauterization in Periapical Surgery: A Randomized Controlled Trial. J Endod. 2019 Feb;45(2):89-93. doi: 10.1016/j.joen.2018.11.004. PMID: 30711183.