Omeprazol - kan långvarig behandling påverka risken för att utveckla Alzheimers

Fråga: Vilka risker föreligger vid långvarig Omeprazolbehandling gällande demens och Alzheimersutveckling? Det handlar om en 77 årig kvinna som ordinerades omeprazol 2018 pga sura uppstötningar, halsbränna och hosta, med god effekt. Som nu hört i media att långvarig Omeprazolbehandling kan leda till Alzheimers och nu undrar om det finns någon annan medicin som är bättre? Förutom att det är olämpligt med långtidsbehandling med PPI utan utsättningsförsök om man inte haft oesofagit, finns det utifrån hennes fråga anledning att avsluta behandling med PPI?

Sammanfattning: Det går inte att med säkerhet fastställa ett orsakssamband mellan långvarig PPI användning och demensutveckling eller Alzheimers men det går inte heller att utesluta att det föreligger en liten riskökning. Den absoluta risken för enskilda patienter att drabbas är dock liten.

Svar: På senare år har ett antal studier publicerats där risker vid långvarig användning av protonpumpshämmare (PPI) undersökts med fokus på demens och Alzheimers [1-7]. Trots att man kunnat ta fram patofysiologiska förklaringsmodeller för hur användning av protonpumpshämmare kan associeras till demens och Alzheimers finns ännu inte någon konsensus utifrån tillgängliga observationsstudier [8]. Flera stora meta-analyser har genomförts och beroende på vilka studier som inkluderats har resultatet varierat mellan att det finns ett samband, och att ett sådant samband saknas [9-10]. Den senast publicerade meta-analysen gjordes nyligen och kunde både inkludera resultaten från en nypublicerad större observationsstudie [1] som inte inkluderats i tidigare meta-analyser, samt kombinerade olika effektmått (hazard- och odds-ratios) för att få ett större studie- och patientunderlag (n=3 302 778). Man såg inte en signifikant skillnad mellan PPI-användare och icke-användare gällande det primära utfallsmåttet, demens utan närmare specifikation (RR = 1.16; (1,0; 1,35)). En undergruppsanalys (n = 3 109 769) gjordes också för att undersöka risken för Alzheimers. Även här saknades signifikans för att PPI-användning skulle vara associerad med en ökad risk för att utveckla Alzheimers (RR = 1.15 (0.89; 1.50)). När man jämförde PPI med H2-blockerare sågs ingen skillnad (RR = 1.03 (0.66; 1.62)) [8]. I tidigare studier då ett signifikant samband har visats, har man uppskattat den absoluta risken för att drabbas av demens som biverkan till 0,07-0,15% per patient och år [11].

1. Ahn, Nayeon, Michael Nolde, Alexander Günter, Florian Güntner, Roman Gerlach, Martin Tauscher, Ute Amann, m.fl. ”Emulating a Target Trial of Proton Pump Inhibitors and Dementia Risk Using Claims Data”. European Journal of Neurology 29, nr 5 (2022): 1335–43. https://doi.org/10.1111/ene.15284.
2. Gomm, Willy, Klaus von Holt, Friederike Thomé, Karl Broich, Wolfgang Maier, Anne Fink, Gabriele Doblhammer, och Britta Haenisch. ”Association of Proton Pump Inhibitors With Risk of Dementia: A Pharmacoepidemiological Claims Data Analysis”. JAMA Neurology 73, nr 4 (2016): 410–16. https://doi.org/10.1001/jamaneurol.2015.4791.
3. Gray, Shelly L., Rod L. Walker, Sascha Dublin, Onchee Yu, Erin J. Aiello Bowles, Melissa L. Anderson, Paul K. Crane, och Eric B. Larson. ”Proton Pump Inhibitor Use and Dementia Risk: Prospective Population-Based Study”. Journal of the American Geriatrics Society 66, nr 2 (2018): 247–53. https://doi.org/10.1111/jgs.15073.
4. Haenisch, Britta, Klaus von Holt, Birgitt Wiese, Jana Prokein, Carolin Lange, Annette Ernst, Christian Brettschneider, m.fl. ”Risk of Dementia in Elderly Patients with the Use of Proton Pump Inhibitors”. European Archives of Psychiatry and Clinical Neuroscience 265, nr 5 (2015): 419–28. https://doi.org/10.1007/s00406-014-0554-0.
5. Hwang, In Cheol, Jooyoung Chang, och Sang Min Park. ”A Nationwide Population-Based Cohort Study of Dementia Risk Among Acid Suppressant Users”. The American Journal of Geriatric Psychiatry: Official Journal of the American Association for Geriatric Psychiatry 26, nr 11 (2018): 1175–83. https://doi.org/10.1016/j.jagp.2018.06.002.
6. Imfeld, Patrick, Michael Bodmer, Susan S. Jick, och Christoph R. Meier. ”Proton Pump Inhibitor Use and Risk of Developing Alzheimer’s Disease or Vascular Dementia: A Case-Control Analysis”. Drug Safety 41, nr 12 (december 2018): 1387–96. https://doi.org/10.1007/s40264-018-0704-9.
7. Taipale, Heidi, Anna-Maija Tolppanen, Miia Tiihonen, Antti Tanskanen, Jari Tiihonen, och Sirpa Hartikainen. ”No Association Between Proton Pump Inhibitor Use and Risk of Alzheimer’s Disease”. The American Journal of Gastroenterology 112, nr 12 (2017): 1802–8. https://doi.org/10.1038/ajg.2017.196.
8. Ahn, Nayeon, Michael Nolde, Evamaria Krause, Florian Güntner, Alexander Günter, Martin Tauscher, Roman Gerlach, m.fl. ”Do Proton Pump Inhibitors Increase the Risk of Dementia? A Systematic Review, Meta-Analysis and Bias Analysis”. British Journal of Clinical Pharmacology 89, nr 2 (2023): 602–16. https://doi.org/10.1111/bcp.15583.
9. Zhang, Yun, Mingming Liang, Chenyu Sun, Evelyn J. Song, Ce Cheng, Tingting Shi, Min Min, och Yehuan Sun. ”Proton Pump Inhibitors Use and Dementia Risk: A Meta-Analysis of Cohort Studies”. European Journal of Clinical Pharmacology 76, nr 2 (2020): 139–47. https://doi.org/10.1007/s00228-019-02753-7.
10. Wang, Hengmin, Liang Tian, och Xiaohong Yan. ”No Association between Acid Suppressant Use and Risk of Dementia: An Updated Meta-Analysis”. European Journal of Clinical Pharmacology 78, nr 3 (2022): 375–82. https://doi.org/10.1007/s00228-021-03248-0.
11. Vaezi, Michael F., Yu-Xiao Yang, och Colin W. Howden. ”Complications of Proton Pump Inhibitor Therapy”. Gastroenterology 153, nr 1 (juli 2017): 35–48. https://doi.org/10.1053/j.gastro.2017.04.047.