Frågedatum: 2025-02-21
RELIS database 2025; id.nr. 451, LÄIF
E-post: [email protected]
Tlf. 046-174620
www.svelic.se
Utredningen som riktar sig till hälso- och sjukvårdspersonal, har utformats utefter tillgänglig litteratur och resurser vid tidpunkten för utredning. Innehållet i utredningen uppdateras inte. Hälso- och sjukvårdspersonal är ansvarig för hur de använder informationen vid rådgivning eller behandling av patienter.


Personlighetsförändringar vid samadministrering av antiepileptika och antibiotika?



Fråga: Patienten, som är 7 år gammal, har epilepsi och står på etosuximid och lamotrigin. Under behandling med penicillin och klindamycin har patienten fått personlighetsförändringar, hotat med självmord, och hittat på stora lögner. En månad efter avslutad antibiotikabehandling återgick patienten till det normala och symtomen försvann.

Svar: Utifrån litteratursökningen så kan patientens symtom bero på inflammatorisk effekt på läkemedlens farmakokinetik, biverkningar av antibiotika, interaktion mellan etosuximid och klindamycin, och/-eller inflammatoriska processer i kroppen till följd av infektion.
Etosuximid och klindamycin metaboliseras huvudsakligen av enzymet CYP3A4 (1, 2), ett enzym som kan få minskad aktivitet vid inflammatoriska tillstånd (3). Inga studier angående interaktioner mellan klindamycin och etosuximid påträffades under litteratursökningen, men det förefaller möjligt att läkemedlen kan interagera med varandra utifrån att de metaboliseras av samma enzym.

Inflammation kan hämma de enzym som bryter ner antiepileptika. När nedbrytningen av dessa läkemedel hämmas kan plasmakoncentrationerna, och därigenom exponeringen i cerebrospinalvätskan, öka. Ökad exponering av patientens antieplileptika bidrar till ökad biverkningsrisk med läkemedelsspecifika symtom så som personlighetsförändringar och självmordsbeteende. Personlighetsförändringar och psykotiska symtom är mindre vanliga biverkningar av etosuximid (4).

Inflammation kan påverka olika processer i kroppen. Bland annat kan perifer inflammation påverka neurotransmittorsignalering i hjärnan. Detta i sin tur kan bidra till beteendeförändringar och påverkan på humöret (5, 6), särskilt för en patient som redan har en ökad känslighet i samband med epilepsi (7). De inflammatoriska kaskaderna kan, till följd av systemisk inflammation, bidra till något ökad permeabilitet och dysfunktion av blod-hjärnbarriären (8). Huruvida detta påverkar koncentrationer av läkemedel i CSN, och på så vis öka risken för biverkningar, är oklart.

De flesta sorters antibiotika kan i sällsynta fall ha neurotoxiska biverkningar hos vissa patienter. Symtom på sådana biverkningar orsakade av penicillin kan vara encefalopati, psykos, agitation med mera. Dessa biverkningar kan uppstå via olika mekanismer, exempelvis via GABAA-inhibition. Risken för biverkningarna förefaller att öka vid bland annat nedsänkt njurfunktion och ökad permeabilitet i blod-hjärnbarriären (9). Huruvida klindamycin kan ge upphov till dessa biverkningar är oklart.

Vi bedömer den mest sannolika mekanismen som ökad etosuximidexponering i samband med inflammationsmedierad hämning av detta läkemedels metabolism. Detta kan bekräftas eller avfärdas genom att bestämma plasmakoncentration när patienten är besvärsfri och jämföra med en plasmakoncentration när patienten har en infektion och de besvärliga symtom som beskrivits. Det är dock ännu osäkert vad som orsakat patientens personlighetsförändringar i samband med antibiotikabehandling är oklar. Patientens epilepsi och ökad cerebrala känslighet bidrar sannolikt till en ökad risk för biverkningar och annan påverkan vid bakterieinfektioner.

Referenser:
  1. ePed - Erfarenhets & Evidensbaserad Databas för Barnläkemedel, Region Skåne [Internet]. Solna: Karolinska Universitetssjukhuset; 12 - Anticonvulsants∗∗The authors wish to acknowledge Dr. Vahn A. Lewis for his past contributions to this chapter [uppdaterad 2017/01/01/]. Hämtad från: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/B9780323393072000126
  2. Läkemedelsverket [Internet]. Uppsala: Läkemedelsverket; 1977. Dalacin AB P 15 mg/mL; [uppdaterad 2023-05-25; hämtat 2025-02-17]. Hämtad från: https://docetp.mpa.se/LMF/Dalacin%20granules%20for%20oral%20solution%20SmPC_09001bee807a0788.pdf
  3. Zanger UM, Schwab M. Cytochrome P450 enzymes in drug metabolism: regulation of gene expression, enzyme activities, and impact of genetic variation. Pharmacol Ther. 2013;138(1):103-41.
  4. Läkemedelsverket [Internet]. Uppsala: Läkemedelsverket; 1963. Suxinutin Ltd EPM 50 mg/ml; [uppdaterad 2023-09-21; hämtat 2025-01-29]. Hämtad från: https://docetp.mpa.se/LMF/Suxinutin%20oral%20solution%20SmPC_09001bee807a86c1.pdf
  5. Harrison NA, Brydon L, Walker C, Gray MA, Steptoe A, Critchley HD. Inflammation causes mood changes through alterations in subgenual cingulate activity and mesolimbic connectivity. Biol Psychiatry. 2009;66(5):407-14.
  6. Millett CE, Burdick KE, Kubicki MR. The Effects of Peripheral Inflammation on the Brain-A Neuroimaging Perspective. Harv Rev Psychiatry. 2022;30(1):54-8.
  7. Sands TT, Gelinas JN. Epilepsy and Encephalopathy. Pediatr Neurol. 2024;150:24-31.
  8. Zhao Y, Gan L, Ren L, Lin Y, Ma C, Lin X. Factors influencing the blood-brain barrier permeability. Brain Research. 2022;1788:147937.
  9. Esposito S, Canevini MP, Principi N. Complications associated with antibiotic administration: neurological adverse events and interference with antiepileptic drugs. Int J Antimicrob Agents. 2017;50(1):1-8.