Nefrotoxicitet av kinidin

Fråga: Finns det risk för att kinidin (Quinidine Gluconate) kan orsaka nefrotoxicitet? Bakgrund: En måttligt sänkt njurfunktion har observerats hos en patient ca en månad efter insättning av kinidin. Ingen känd njursjukdom sen tidigare.

Sammanfattning: Ett fåtal fallrapporter där kinidin (Quinidine Gluconate) bedöms ha orsakat nefrotiskt syndrom respektive lupusnefropati återfinns i litteraturen. I samtliga av dessa fall förbättrades njurfunktionen efter utsättning av kinidin. Inga data från kliniska studier eller observationella studier återfinns där kinidin har visats orsaka sänkt njurfunktion. Ett orsakssamband med sänkt njurfunktion till följd av behandling med kinidin är svår att bedöma i det aktuella patientfallet, då patienten de senaste åren enligt journal tycks ha haft tidigare tillfällen med sänkt eGFR av okänd orsak. I första hand bör en differentialdiagnostisk bedömning göras avseende patientens påverkan på njurfunktion. Påminner om att rapportera misstänkta läkemedelsbiverkningar till läkemedelsverket.

Svar: I Micromedex lista över biverkningar för kinidin (Quinidine Gluconate) beskrivs att detta läkemedel i ett fåtal fall har visat sig kunna orsaka nefropati efter ca 1 till 3 månaders behandling med doser omkring 800 till 1000 mg per dag. I samtliga fall reverserades nefropatin och njurfunktionen förbättrades efter utsättning av kinidin [1].

Enligt Janusmed riskprofil beskrivs behandling med kinidin ej utgöra någon känd risk för njurpåverkan [2].

Vid en litteratursökning återfinns en fallrapport publicerad 1985 där det beskrivs att en 64-årig kvinna utvecklade nefrotiskt syndrom efter ca 3 månaders behandling med kinidin. Patienten förbättrades snabbt efter utsättning av kinidin och hennes symptom och proteinuri gick i regress. Vid ett försök till återstart av behandling med kinidin utvecklade patienten snabbt symtom på nefrotiskt syndrom och behandling med kinidin sattes ut [3].
En fallrapport publicerad 1976 beskriver en 49-årig kvinna som bedömdes ha utvecklat SLE (systemisk lupus erythematosus) med sekundär lupusnefropati efter ca 18 månaders behandling med kinidin. I denna fallrapport omnämns även två tidigare kända fall där behandling med kinidin tros ha orsakat SLE. Symptomen på SLE och njurpåverkan gick i regress efter att behandlingen med kinidin sattes ut [4].
Inga kliniska studier eller observationella studier återfinns där kinidin har satts i samband med påverkan på njurfunktionen. Det bör dock noteras att kinidin är ett gammalt läkemedel som väsentligen saknar modern säkerhetsdokumentation.

I det aktuella patientfallet ses en måttlig påverkan på njurfunktionen med något sänkt eGFR, både utifrån krea och cystatin C. Vid en journalgenomgång tycks patienten haft tillfällen sen några år tillbaka där ett förhöjt krea har observerats utan att någon tydlig orsak har kunnat fastställas. Detta gör att ett tydligt orsakssamband på påverkad njurfunktion till följd av insättning av kinidin är svårt att bedöma.

Påminner om att rapportera misstänkta läkemedelsbiverkningar till läkemedelsverket.

1. Quinidine Gluconate. In: DRUGDEX® System (electronic version). Truven Health Analytics, Greenwood Village, Colorado, USA (cited 2024-09-06)
2. Janusmed interaktioner och riskprofil. Janusinfo. Region Stockholm. (cited 2024-09-06)
3. Chisholm JC Jr. Quinidine-induced nephrotic syndrome. J Natl Med Assoc. 1985. PMID: 4078916; PMCID: PMC2571204.
4. Yudis M, Meehan JJ. Quinidine-induced lupus nephritis. JAMA. 1976. PMID: 1082944.