Norwegian flag
Utredningen som riktar sig till hälso- och sjukvårdspersonal, har utformats utefter tillgänglig litteratur och resurser vid tidpunkten för utredning. Innehållet i utredningen uppdateras inte. Hälso- och sjukvårdspersonal är ansvarig för hur de använder informationen vid rådgivning eller behandling av patienter.


Diuretika, ekvivalente døgndoser og virketid



Fråga: Det ønskes oversikt over alle diuretika, med spesielt henblikk på ekvivalente døgndoser og stoffenes virkningstider. Henvendelse fra en apotekfarmasøyt.

Svar: Definisjon: En definert døgndose (DDD) er den antatte gjennomsnittlige døgndose brukt ved preparatets hovedindikasjon hos voksne. (1). DDD er en størrelse basert på gjennomsnittlig dose av et legemiddel normalisert til ett døgn. Dette begrepet har altså ingen sammenheng med om det aktuelle preparat/legemiddel har lang, middels eller kort virketid.

De ulike diuretika ulik virketid, dette har blant annet sammenheng med deres biologiske halveringstider. Det finnes som en hovedregel om at low-ceiling-diuretika (i praksis tiazidene) har middels til lang virketid mens high-ceiling-diuretika har kort virketid. Blant de kaliumsparende diuretika, har spironolakton langsomt innsettende effekt; 2-4 dager mens amilorids effekt setter inn allerede etter 2-4 timer. Toppeffekten kommer imidlertid først etter noen dager.

Oversikt over definerte døgndoser av diuretika og virketid vedlegges (1,2).

Referenser:
  1. Norsk Medisinaldepot (NMD). Legemiddelstatistikk i Norge 1991-1995.
  2. Norsk legemiddelhåndbok for helsepersonell 1996/97: 391-4.